– Det här är en del av vår satsning på att underlätta för småföretagarna i livsmedelsbranschen. Det kan vara svårt att sätta sig in i alla regler men med de nya broschyrerna hoppas vi att det blir enklare, säger Ulla Nordström på Livsmedelsverkets rådgivningsenhet.    

En- och tvåmansföretag behöver mycket stöd kring de regler som gäller för verksamheten och vänder sig ofta till Livsmedelsverket med frågor. Samtidigt har de ofta inga branschorganisationer som kan hjälpa dem.

– Vi vill att det ska vara enkelt för småföretagarna att göra rätt. Reglerna ska inte vara ett hinder för lokal entreprenörsanda, säger Ulla Nordström.

Idag finns mycket information på Livsmedelsverkets webbplats om vad som gäller för små livsmedelsföretag. För att ytterligare förbättra stödet publiceras nu alltså tre broschyrer:

• Öppna kafé riktar sig till personer som ska starta, överta eller driva ett litet enkelt kafé. Det kan till exempel handla om att servera kaffe och bakverk i anslutning till ett museum eller en butik. Informationen gäller i första hand kaféer där man inte lagar mat, men kan också vara ett stöd för annan kaféverksamhet.
• Försäljning av små mängder handlar om vad man ska tänka på när man säljer primärprodukter direkt till konsumenter för eget bruk, på den egna gården eller på en marknad. Det kan vara produkter från biodling, boskapsuppfödning, jakt och fiske, grönsaker, svamp, frukt och bär, med mera.
• Import av färdigförpackade livsmedel ger stöd kring hur man ska märka livsmedel som importeras eller förs in i Sverige, till exempel hur man ska ange ingredienser och vad som gäller för språk och läsbarhet.

De flesta livsmedelsföretagare vänder sig till i första hand till sin kommun för information om olika regler. Därför skickar Livsmedelsverket ut broschyrerna till kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor och hoppas också att kommunerna ska länka till materialet från sina webbplatser.

Ladda ner eller beställ broschyrerna här

Ytterligare upplysningar
Ulla Nordström, rådgivningsenheten, 018-17 56 65

Ejmunds gårds på Gotland är först med klimatcertifiering av sitt nötkött

Odd och Maud Norman som driver Ejmunds gårds på Gotland är de första nötköttsproducenterna som klimatcertifierar sitt kött. Certifieringen är ett resultat av ett projekt som Svenskt Sigill och KRAV startade 2007 för att ta fram en klimatmärkning för olika produkter. Sedan dess har klimatcertifieringar utvecklats för grönsaker, mjölk och griskött. Företag som Findus, Skånemejerier och Nibble gårdsgris har använt den på vissa av sina produkter. Nu kommer klimatcertifiering av nötkött.

I en undersökning som Svenskt Sigill har gjort hävdar tre av fyra konsumenter att de vill ha hjälp med att köpa livsmedel med lägre klimatpåverkan. Och nära hälften av dessa är villiga att betala mer för produkterna. Nötkött har ofta utmålats som en miljöbov men trots det äter konsumenter mer och mer kött. Konsumtionen har fördubblats sedan 1960-talet. Det är inte svenskt kött vi äter mer av utan importerat mestadels från Tyskland och Holland men även Brasilien och Uruguay.  

- Vi har satsat på att hitta en märkning för nötkött  och det är att sticka ut hakan i klimatdebatten, säger Anna Richert, Svenskt Sigill.

Märkningen innebär att djurhållaren måste energieffektivisera så mycket det går, hushålla med kväve, använda ett klimatsmart foder och ha friska och hälsosamma djur. Djuren får inte soja i fodret, en gröda som påverkar klimatet i stor utsträckning.

-Att djuren inte får soja är kanske den tydligaste signalen för konsumenterna vad som skiljer det klimatcertifierade nötköttet mot annat, säger Anna Richert.

Intresset för märkning bland lantbrukare har än så länge inte varit stort. I lantbruksmedia rapporterar man om att köttproducenterna är skeptiska för att det blir dyrare att producera köttet, detta i en del av branschen som redan lider av lönsamhetsproblem. Ejmunds gård på Gotland är alltså först med att certifiera sitt nötkött.

– För oss är det viktigt att göra vad vi kan för att minska nötkreaturens klimatpåverkan, säger Odd Norman på Ejmunds gård.

Anna Richert vill att fler ska hoppa på märkningen men betonar samtidigt att certifieringen är ett sätt man kan arbeta på för att minska klimatpåverkan.

-Vi är först i världen med den här märkningen och det har skapat ett stort internationellt intresse. Idag är näringen lite försiktiga men jag tror att fler kommer att hoppa på.

Läs mer om klimatcertifiering hos Svenskt Sigill
Läs mer om Ejmunds gård

Jonas Dahlbom, Andreas Hedlund, Gustav Trägårdh och Peter J Skogström förbereder besöken till brittiska matbloggare i London. Foto: Fenella Mett.

VisitSweden arrangerade Blind date with a Swedish Chef med fyra tidigare Årets kock-vinnare och populära matbloggare i London i förra veckan. Aktiviteten är en del av PR-arbetet för att öka uppmärksamheten om Sverige – det nya matlandet i Storbritannien. Med väskorna fyllda med svenska råvaror anlände de i matbloggarnas hem för att laga en riktig svensk middag, alla med ett regionalt tema.

Gustav Trägårdh, Jonas Dahlbom, Peter J Skogström och Andreas Hedlund, alla tidigare vinnare av tävlingen Årets Kock, besökte varsin matbloggare med vänner i deras hem och lagade rätter med inspiration från fyra svenska regioner: Västsverige med Göteborg, Swedish Lapland, Skåne och Stockholm. Evenemanget kunde följas via twitter och målet är spridning i brittiska sociala medier.

- De matbloggare vi valt ut har ett stort inflytande bland matintresserade och deras inlägg i sociala medier följs regelbundet av över 40 000 personer. Vi har sedan tidigare erfarenhet av att vända oss till britter som är aktiva i sociala medier, säger Sofia Kinberg, chef för VisitSwedens Londonkontor. Det här är ett nytt sätt att jobba och genom att låta andra föra budskapen vidare vet vi att kommunikationen blir både trovärdig och effektiv.

Följande bloggare valdes ut och fick på torsdagskvällen besök av en svensk kock och en värd från respektive region i Sverige.
Luiz Hara, ”The London Foodie” http://www.thelondonfoodie.co.uk/
Besöktes av Jonas Dahlbom, som lagade mat från Luleå och Swedish Lapland.
Su-Lin, ”Tamarind and Thyme” http://tamarindandthyme.wordpress.com/
Besöktes av Peter J Skogström, som lagade mat från Skåne.
Jeanne Horak-Driff, ”Cooksister”, http://www.cooksister.com/
Besöktes av Andreas Hedlund, som lagade mat från Stockholm.
Kerstin Rodgers, ”Ms Marmite Lover”, http://marmitelover.blogspot.se/
Besöktes av Gustav Trägårdh, som lagade mat från Göteborg och Västsverige.

Aktiviteten är en i raden av PR-aktiviteter som pågår i London just nu. Fredagen den 4 maj var det skolelevernas och deras föräldrars tur att prova svensk mat, lagad från grunden. På Swedish School in London och på London School of Hospitality and Tourism lagade några av gästkockarna en näringsriktig och god skollunch på svenskt manér. Lunchen på Swedish School in London serverades i närvaro av bland annat Sveriges ambassadör Nicola Clase.

Tidigare har VisitSweden bland annat gjort om Soho Square i centrala London till ett ”Fika Square” med ett pop up-café och arrangerat Sverigeveckor på Harrods livsmedelsavdelning i samarbete med Exportrådet.

Ami Hovstadius

- Nu skall det bli spännande att följa företagens exportresa på den utländska marknad de valt. De skall bli roligt att se vilka exportframgångar, som Exportrådets Affärschansprojekt kommer att ge våra skånska små livsmedelsföretag, säger  Jannie Vestergaard, Skånes Livsmedelsakademi. 

I Food Export-projektet ingår tre delar, Step to Export, dvs. Exportrådets affärsutvecklingsmetodik, kunskapshöjande informationsseminarier och ett affärschansprojekt, dvs en skarp aktivitet på en utvald marknad i form av en marknadsöversikt och besöksresa för att träffa potentiella affärspartners i samarbete med Exportrådets utlandskontor. Totalt nio skånska mindre gourmetföretag har deltagit i processen.

Ett av dessa är ”Spirit of Hven”, som i Exportrådets regi redan deltagit i en matchmaking resa till Asterdam och i HoReCa-life-mässan ( i samband med Bocuse d’Or)  i Bryssel. Så här summerar Anja Engdahl-Molin företagets erfarenheter från dessa båda event:

-Vi har fått lärdom om hur ett ”intåg” på en marknad kan arrangeras, vilka termer man kan diskutera utifrån när man träffar diverse intressenter samt att eventuellt har en funnit en butiker som kan ha ett intresse av våra produkter och saluföra dessa. Butiken har tagit del av vårt produktinformationsmaterial, fått produktprover och det finns ett avtalat telefonmöte inplanerat. Dessutom har vi fått en god kontakt med en av de restauranger vi besökte och som framöver ev. kan tänka sig att använda våra produkter när vårt varumärke blivit mer ”europakänt”. Närmare kontakt kommer tas med en av mässans besökares importör för att ev. diskutera en möjlighet till en framtida affär.” 

Nästa tillfälle för uppstart av Steps to Export för småföretag ur alla branscher sker den 23 maj.
För mer information kontakta Astrid Hackl, 070-200 97 95 eller Gösta Melkersson, 0730-23 86 90.

I juryn finns över 800 professionella restaurangpersonligheter världen över som får rösta på fyra restauranger i sin egen region samt på tre utanför. Ett krav är att de måste ha ätit på de restauranger de röstar på någon gång de senaste 18 månderna.

Förutom världens ledande journalister samlades kockar med personal för att ta emot priserna. Inte mindre än 47 av världens 50 bästa kockar var på plats. Galan som firar 10-årsjubileum i år gratulerades särskilt av Ferran Adria, René Redzepi och Thomas Keller som också berättade hur listan påverkat deras verksamhet.

Alla talar om Skandinavien i matvärlden just nu, och inte bara om restaurangerna. Björn Frantzén, Daniel Lindberg, Magnus Nilsson, Magnus Ek och Mathias Dahlgren arrangerade även en av de mest omtalade luncherna i London med Mikael Jönsson på Hedone. Tillsammans bjöd de på ”vikingasmörgåsbord”, en öppen, enkel och lustfylld matupplevelse med Kalix löjrom, fjällröding och charkuterier.

Spana in listan här

Kalix Löjrom v.2 Br.Ökvist Junkön,  Norrbotten. Kalixlöjrommen når nya höjder, varsamt förädlad med tydligt ursprung, en förebild för hur en naturlig råvara är det bästa man kan få.

Sorseliansk Pesto Tant Ruth i Malå, Lappland. Sorseliansk Pesto är god, på gränsen till beroendeframkallande, och ett särdeles lyckat exempel på när inspiration från andra matländer kan leda till, nya originalprodukter med svenska råvaror.

Syltefläsk  Toppchark, Bastuträsk Charkuteri, Västerbotten. Syltefläsket är ett enkel och ärlig produkt med över hundra år på nacken. Det är gott, enkelt och prisvärt med svensk råvara och lång tradition.

Hjortronsylt  Lotta-Boden i Loos, Hälsingland. Hantverk till perfektion som gör råvaran rättvisa, hjortron är en svensk skatt som vårdas och njuts på detta vis.

Getmessmör  Martin Söderkvist i Järvsö, Hälsingland. En underbart god och ren produkt för de finaste sammanhang.

Kallpressad Rapsolja Mårdängs, Gästrikland. En rapsolja som håller måttet till alla sammanhang direkt från gårdens egen produktion.

Fäbodknäcke Surdeg Leksands, Dalarna. När en fäbodtradition bärs fram i stort format, utan kompromisser, blir det fantastiskt. Kvalitetssäkrat och med svensk råvara. En förebildsprodukt för Sverige i världen.

Single Hop Ale Oppigårds, Dalarna. Svensk öltradition har en ny vår med småbryggerierna. Med enkla råvaror, gott hantverk och resultat i mästarklass.

Nötgrillkorv, stark Ingelsbo Gård, Dalarna. En enkel och ren nötköttskorv som kommer från gårdens egna djur.

Lufttorkad skinka Nibble Gårdsgris, Västmanland. Med sydländska recept och eget klimat & Svenskt Sigillcertifierat kött, förädlat på gården till en smak och kvalitet som håller en odiskutabel internationell toppklass. En förebild i en egen division för svensk primärproduktion.

Grythytteknäcke Grythytte Qwarn, Västmanland. Tunt, milt och sprött gräddat delikatessknäcke som är bakat på gården av mjöl från egen kvarn. ”Baka till framtiden”, med rätta.

Lammrostbiff Lekeberga Gård, Närke. Bjuder upp till en tillgänglig, god och landskapsvårdande landskapsmat för alla.

Naturbeteskött, bringa Naturbeteskött i mellansverige, Närke. Ett nötkött med alla kvaliteter man kan önska som kock oavsett nivå. Landskapets mat, med stor potential. Mer bete i naturen med naturbeteskött.

Älgsalami Hygns Vilt, Värmland. Med ursvensk råvara och nya mattraditioner vinner älgsalamin hjärtan jorden runt.

Gourmetpotatis Ängebäcks potatis, Värmland. När gården tar vara på de bästa smakerna så är gourmetpotatisen ännu en primärvinnare och förebild i tiden.

Enrisrökt bog Hemgårdens, Värmland. Med svenskt kött och äkta rökning till ett attraktivt pris.

Lagrad ost Lakene Ostgård, Värmland. En ost som inte lämnar någon oberörd. Från ett litet mejeri, med stor smak. Framtidsmat, för alltid.

Rabarbersaft Torfolk Gård, Värmland. Helt ekologiskt och KRAV-certifierat med smak av svensk sommar.

Äppelmust Gärdets, Värmland. Inlandets äpplen ger en utmärkt syra. För måltid i tiden.

Torkade Trattkantareller Wermlands skogsförråd, Värmland. En resurs i världsklass som många av oss går förbi, torkade trattisar hör hemma i alla kök, tack till skogsförrådet som gör det tillgängligt.

Köttkorv, gammaldags Värmlands Chark, Värmland. Som det ska smaka, med svensk köttråvara och tydlig avsändare.

Rökt getost Finnskogens Ost, Värmland. En god och genuin värmländsk saga med de djupa skogarnas rökta prägel.

Brantevikssill Ringsjöfisk, Skåne. En enkel, god och ren inläggning av den bästa fisken. En tradition vi gärna bjuder fler att smaka.

Havtornssylt med vanilj Fruemöllans bär, Skåne. Gjort på gården med bär från gården till en smak för världen med KRAV-certifiering för ekologin.

Alpost Skånemejerier, Skåne. En ny landskapsost som är vällagrad, fräsch och fruktig. En originalprodukt för 2010-talet.

Husmansbord är ett varumärke och koncept från Svensk Landskapsmat, Pelle Agorelius AB på Saxhytte Gård strax norr om Grythyttan.

Läs pressmeddelandet om utdelningen av Sverige Bästa Landskapsmat

Sverige trea i Nordiska Mästerskapen i ostronöppning

I helgen hölls NM i ostronöppning i Grebbestad för sjunde gången. Evenemanget som ger nordbohuslänsk havsmat och miljö internationell publicitet och som tidigare har lockat tre världsmästare, hålls på Tanumstrands uteservering.

– Nästan ovanpå den ostronbank som finns där, berättar Per Karlsson, matlandetambassadör i Bohuslän.

Att tävla i ostronöppning har blivit allt mer populärt. På Tanumstrand i går var det fjorton deltagare från Sverige, Danmark, Norge, Finland och Estland. Efter en tuff match hamnade svensken Johan Malm på tredje plats och fick se sig besegrad av Simon Tönsager från Danmark på andraplats och vinnaren Martin Söderström från Finland.

I juryn fanns:
-Bo Bengtsson: Juryns ordförande, Martin Olsson, Stockholm.
- Katja Palmdahl: Pristyngd kock med ett flertal kokböcker och tv-program på sitt CV.
- Dan Lexö: Stor matprofil och stjärnkock som bl a driver restaurangen Lexö på Resö.
- Henrik Surina: Kock och Dansk Mästare i ostronöppning 2009; har tävlat i både EM och NM.
- Staffan Greby: Ostronakademiens grundare med lång erfarenhet av vårt svenska ostron.

I samband med NM arrangeras en resa för media som i år liksom tidigare lockar internationellt deltagande.

Evenemanget NM i ostronöppning finns med i Matlandethuvudstaden Göteborgs officiella program. Läs mer om evenemangen.

Trender inom mat- och vinområdet
Mikael Möllstad, vin & matredaktör på Svenska Dagbladet, Allt om vin och White Guide, presenterade restaurangtrender inom mat- och vinområdet på en presskonferens under mässan. Här kommer hans spaning.
Grundläggande: Vin och mat ska vara både en emotionell och en intellektuell upplevelse. Var för sig och tillsammans. Det handlar om naturliga smaker, nyskapande kombinationer, oväntade smakbrytningar och mer personlighet.

Dryck

• Vinpaketen blir dryckespaket – vin, öl. sake, fruktmust, cider

• Färre tunga tannin- och alkoholstinna röda viner

• Fler lättare, fruktiga och mer syrabetonade vita viner

• Söta förstärka viner

• Torr sherry och madeira

• Fruktdrycker av äpple och druvor

• Mikrobrygd öl

Mat

• Syrat och fermenterat

• Eld och rök

• Asiatisk smaksättning

• Land och hav på samma fat

• Ostron och skaldjur

• Udda styckningdetaljer

• Lokalt och ursprungsmärkt

Sju inspirationer kring mat och vin 2012

1. Rena smaker där råvaran får tala för sig själv

Rena viner där druvan får visa sin karaktär

2.

Klassiska rätter från klassiska restauranger i Frankrike

Klassiska viner från klassiska ursprung i Frankrike

3.

Historisk matlagning ur gamla kokböcker

Historiska viner från gamla ursprung

4.

Välhängt kött från gamla djur

Välmognat vin från gamla vingårdar

5.

Kombinera kött och fisk på samma tallrik

Kombinera rött och vitt utan inbördes ordning

6.

Mycket natur på bordet – trä, sten och bark

Mycket naturvin i glasen – trä, stall och skog

7. Vildvuxna råvaror med ovanliga namn från skog och mark

Vildvuxna viner på ovanliga druvor från små producenter

Skolkockar från Värnamo vann SkolmatsGastro
Den offentliga måltiden tar större och större plats. Skolmaten har fått sin egen tävling och utmärkelse. Årets skolkockar korades på SkolmatsGastro under veckan. Laget som vann kom från Apladalsskolan i Värnamo och bestod av Lyndon Mcleod, Wenche Johansson och Veronica Bervebrink. Stort grattis! Vi lär höra mer av er!

Eskil pratade mat i skolan
Eskil Erlandsson tyckte att skolorna ska använda sig mer av mat i undervisningen.

Helfall är helball
Flera av miniseminarierna under mässan handlade om hur man styckar på bästa sätt, både ur kvalitets- och ekonomisk vinkel.

Matsvinn på tapeten
Vi slänger för mycket mat. Hur ska vi få bort en del av matsvinnet? Det pratade Djupfrysningsbyrån om och tipsade restauranger och storhushåll hur de ska göra för att dra ner svinnet. Även för Anna-Maria Corraza Bildt låg ämnet varmt om hjärtat och hon talade med bland andra Mikael Möllstad och fler kockar om ämnet.

Menigo vann Bästa Monter 2012
Bästa Monter på GastroNord blev Menigo. Och det var ett välrepresenterat gäng som jublade när tidningen Hotell & restaurang presenterade vinnaren.

Sverige vann den nordiska vänskapsmatchen
Under onsdagen arrangerades den vänskapliga kockduellen Nordic Friendly Challenge 2012 mellan de nordiska länderna. Sverige tog hem förstapriset! Electrolux sponsrade.

Sveriges främsta kockar samlade på restaurang Årets Kock på GastroNord
På GastroNord lanserades för första gången restaurang Årets Kock. Bakom menyn i den tillfälliga pop-up restaurangen stod föreningen Årets Kock med bland andra Klas Lindberg, Tommy Myllymäki och Markus Aujalay, samtliga vinnare av Årets Kock.

I området pratade kockarna och branschfolk också om gastronomins utveckling i Sverige under de 29 år som tävlingen Årets kock har pågått.

Sveriges bästa landskapsmat 2011
Husmansbord utnämnde de bästa produkterna som kommit upp i deras regionala uppsamlingsheat till Sveriges bästa landskapsmat. Produkterna kunde man sedan smaka i den franska! montern. Detta för att hitta samarbeten mellan Frankrike och Sverige.

Panelen på Gastronord med kompetenta kockar som gör sitt bästa för att göra skolbarnen till nöjda finsmakare.

Visst har det hänt saker i skolköken? Tidigare gällde ord som mattant och matsal, numera pratas det om restaurang och kock. Det diskuteras alltmer kring vikten av bra skolmat, både för energi och inlärning likaväl som för att skapa en bra matupplevelse.

Livsmedelsverket bjöd in till paneldebatt på GastroNord med temat ”Framtidens finsmakare söker kompetenta kockar”. Panelen bestod av Martin Karlsson, skolkock och kockutbildare, Paul Svensson, kock med stort intresse för skolmåltider, Jennie Andersson, måltidsinspiratör, en kockelev samt Eva Sundberg, projektledare från Livsmedelsverket.

Under ledning av moderator Joppe Pihlgren delade deltagarna med sig av sina tankar.

Vad är på gång i skolköken?
Det händer en hel del. Förutom att en ny terminologi är på ingång har olika tävlingar gett skolkockarna nya förebilder. Det går att laga god, nyttig och vacker skolmat! Men fortfarande behöver statusen höjas hos skolkockarna.

Vad händer om fem år?
Det är viktigt att fortsätta locka in ungdomar i köket och få mer arbetsglädje. En möjlighet är att låta en praktikperiod i kockutbildningen ske i skolköksmiljö. Ta fram nya tekniker och nya förhållningssätt. Allt går att göra på nya sätt. Hitta det. Locka fram kreativiteten.

Sedan behövs det kontinuerlig kompetensutveckling, här som i alla yrken. Inspiration och vidareutbildning om allt som händer, nya råvaror, nya tekniker och nya attityder. Skolmåltiden är en bra bit på väg.

Elisabet Bjelke, Matlandet Jordbruksverket

startat restaurang och café på Åhléns i Stockholm tillsammans med sin kockande syster Ulrika Brydling. Foto: matlandet

– Nominera din egen favorit

Nu tar Årets Kock upp jakten på fler kvinnliga kockar i tävlingen. Via en nätkampanj hoppas man att med branschens och allmänhetens hjälp kunna hitta hundra lovande namn.

I Årets Kock är en kraftig majoritet av de tävlande män. I dagarna öppnades därför webbplatsen 100kvinnligakockar.se där alla är välkomna att nominera sin kvinnliga professionella favoritkock.  Målet är en lista med hundra namn som kan peppas att delta i tävlingen.

- Det finns så mycket fördomar om att kockyrket är för jobbigt för tjejer och att tjejer inte gillar att tävla. Vi vill med denna lista visa på att det finns många duktiga kvinnliga kockar, lyfta fram dem och uppmuntra dem att tävla i Årets Kock, säger Hanna Halpern, general Årets Kock.

Via de nominerade namnen hoppas man också hitta mentorer som kan vara aktuella för det av Årets Kock nyinstiftade Karin Fransson-priset. Priset delades ut för första gången vid finalen av Årets Kock 2012 och syftar till att belöna mentorer som lyft och utvecklat kvinnliga kockar.

Utöver att nominera namn går det även att på webbplatsen ”likea” redan nominerade kockar. Det är dock ingen tävling där en vinnare koras. Sidan nås via länken 100kvinnligakockar.se eller från startsidan på aretskock.se.

Initiativet genomförs med stöd från Jordbruksverkets matlandetpengar.

För ytterligare information:

Hanna Halpern, general Årets Kock,  070-555 82 82

e-post: hanna.halpern@restaurangakademien.se

Anna Gustafson, presschef Årets Kock, tel: 076-116 43 31

e-post: anna.gustafson@svenskmjolk.se

Läs mer om Årets Kock på www.aretskock.se

Gilla Årets Kock på www.facebook.com/aretskock

Lyckliga skolkockar från Värnamo efter utmärkelsen till Årets Skolkock 2012. Foto: Elisabet Bjelke

Hoppas att barnen i Apladalsskolan i Värnamo får det här på menyn imorgon:

Palsternacks- och potatissoppa med älgisterbandsfräs och nybakat rödbetsbröd, persiljeolja.

Det är en av de vinnande rätterna i årets SkolmatsGastro som utser Årets skolkock.

Under Gastronord tävlade fem tremannalag från landets skolkök om titeln.

Vinnare blev Värnamos kockar och på andra plats kom Skövdes skolkockslag.

Juryns motivering lyder:

”Värnamos Gastrokockar vinner med sina mycket goda och moderna smaker. En jämn och bra kvalitet presenteras i alla de tre rätterna.  Vinnarna representerade sitt landskap Småland på ett fantastiskt vis och är därför vinnare av SkolmatsGastro 2012”.

Lantmännens blogg: – Stressigt och ovant att jobba i ett nytt kök, säger en märkbart lättad och glad Lyndon Mcleod, lagledare för Värnamos Gastrokockar.

Filippa Reinfeldt delade ut priset till vinnarna och Eskil Erlandsson besökte tävlingen.

Grattis Värnamo!

Wrångebäcksosten har 400 år gamla anor och är föregångare till Herrgårdsosten. Foto: Gårdsbutiken.nu

”Ostberedningssätten äro ganska många och olika och deraf härrör ostens olikhet i smak, lukt, fasther och färg. Att betet och fodret, jemte boskapens lefnadssätt och klimatet vid en lika behandling kunna gifva olikartad ost, så att en fin smak kan skilja på ost som i olika trakter blifvit ystad på lika sätt, har väl sin fulla riktighet.”

Citatet kommer från den anonymt utgivna svenska boken ”Mjölk-kammaren” från 1864. På den tiden visste kännarna, och uppskattade, samma mångfald som vi i dag börjat gå tillbaka till med begrepp som terroir och närodlat. Jag säger gå tillbaka till, för under perioden i mitten har måtten för den goda svenska maten varit helt annorlunda.

Den svenska matindustrialiseringen under 1900-talet handlade om att ge folket tillgång till säker och billig mat. Smaken kom i sista hand, och det var kanske inte så konstigt givet det fattigland vi länge varit. Utslätningen skedde medvetet, för att minimera exempelvis risker med maten skulle allting vara likadant. De är de reglerna kring livsmedelshantering som togs fram under den här tiden som småskaliga producenter i dag slåss mot för att kunna tillverka och erbjuda någonting annat.

För vi vill ju gå åt ett annat håll, något hela visionen om Sverige – det nya matlandet ytterst handlar om. Ett steg dit antas vara ökad satsning på ursprungsbeteckningar, särskilt då de EU-styrda Skyddad ursprungsbeteckning, Skyddad geografisk beteckning och Garanterad traditionell specialitet. I ett Matlandet-finansierat projekt från Hushållningssällskapet har man nyligen utrett och diskuterat förutsättningarna för sådana märkningar av svenska produkter.

I dag har vi bara 6 sådana, Kalix löjrom, med högsta skyddet, och spettekaka, Svecia, öländska bruna bönor, falukorv och hushållsost med lägre skydd. Detta jämfört med t ex Frankrike, som har 179 skyddade produkter. En viss poäng har de som pekar på att EU-reglerna från början utformades efter ett franskt certifieringssystem, men om man ser på de svenska produkterna som ändå har skydd bör vi nog självkritiskt konstatera att Sverige faktiskt inte ännu är ett stort matland. Det är skillnad på falukorv och parmesanost.

Det sagt, går det helt klart i rätt riktning. Ute i landet finns en stor insikt om att man för att kunna konkurrera och skapa arbetstillfällen i livsmedelsindustrin måste satsa på kvalitet och på att bygga eller återuppliva varumärken som berättar något. I Hushållningssällskapets slutrapport från projektet om ursprungsbeteckningar tar man upp Österrike som ett exempel att jämföra sig med. Där arbetar man numera mycket parallellt med produktutveckling utifrån kvalitet och terroir och upplevelser i sammanhang av dessa högkvalitetsprodukter. Sådana upplevelser är inga nya påhitt, sparrisfestivaler och tryffelpremiärer har funnits länge i länder där den hantverksmässiga maten levt kvar, men i Sverige är detta relativt nytt.

Själva märkningarna är kanske inte det viktigaste här, även om de förstås hjälper vid export. Arbetet kring frågorna leder framförallt till en omställd produktion i sig, insikten att man måste sälja på kvalitet och säregenhet gör i sig matlandet bättre och mer intressant. Samarbeten mellan producenter som gör likartade produkter kan leda till andra synergieffekter, både kring distribution och försäljning och kring själva produktionen. Kanske gör byråkratin kring märkningarna att det inte är värt det att ta sig hela vägen, men vägen kan faktiskt vara målet också.

Ett exempel är arbetet med Wrångebäcksosten, vars anor går tillbaka till 1600-talet. På gården Almnäs, som började brukas som jordbruk redan 1225 av munkar från Alvastra kloster, har man väckt liv i såväl det gamla ysteriet som i det ursprungliga receptet på osten – en föregångare till herrgårdsost. Nu ingår Wrångebäcksosten i en studie för att bli EU-märkt, men också utan en sådan märkning har ostsverige berikats fantastiskt av att Almnäs tagit tillbaka en 400 år gammal ostsort till konsumenter.

Det är svårare i de stora företagen att ändra inriktning. På Arla har jag exempelvis hört att man länge bekymrats över att mjölken på Gotland under vissa perioder inte går att sälja i det ordinarie sortimentet eftersom den smakar så intensivt av all kajp kossorna äter. Om man tänker terroir på riktigt ser man i stället framför sig ett naturligt kryddat kajpsmör. Hur skulle det inte kunna sälja?

Isobel Hadley-Kamptz

Matseminarium 11 april Findus. Findus kock Jeppe Åkermyr serverar miljö/MSC-certifierad fryst torsk. Foto: Findus Sverige AB

Vid ett seminarium förra veckan öppnade Findus upp för dialog med Sveriges matintressenter för lyfta fram betydelsen av innovation, kunskap och kommunikation för att öka konsumenternas förtroende för maten. Seminariet är en av Findus insatser för att främja en ökad dialog mellan matintressenter om ökat förtroendet för maten och livsmedelsproducenternas roll i Sveriges vision om framtidens matland.

För andra året i rad bjöd Findus in livsmedelsbranschens intressenter till ett matseminarium på Restaurangakademien i Stockholm. Findus kommunikationschef, Anna Broekman öppnade seminariet med den centrala frågan ”Hur ökar vi förtroendet för maten?”.

- Innovation är en viktig del i utvecklingen mot att öka förtroendet för maten. Råvarorna är avgörande för smak och utseende men också för ”osynlig” kvalitet som hållbart ursprung, säger Anna Broekman.

Seminariets första talare Agneta Dreber, VD, Livsmedelsföretagen, belyste transparens och engagerande kommunikation som två betydelsefulla delar som kan bidra till att livsmedelsbranschen i Sverige fortsätter öka förtroendet för maten. Agneta Dreber refererade till att Livsmedelsbranschen blev årets förtroendevinnare 2012, och konstaterade att mat engagerar ur flera perspektiv och att dagens konsumenter och intressenter behöver mer kunskap om livsmedelsbranschen. Enligt Agneta Dreber är det ett viktigt steg att livsmedelsbranschen i större utsträckning arbetar med ”storytelling” och tydlig märkning för att bidra till att konsumenters och intressenters kunskap om livsmedelsprodukter ökar.

På temat ”Bonde söker kock” pratade Enar Magnusson, Findus Jordbruksavdelning och Andreas Hedlund, Årets Kock 2002 om det värdefulla mötet och samarbetet mellan livsmedelsbranschens aktörer för att både öka och sprida kunskap. Findus klimatcertifiering av ärter nämndes som exempel på samverkansprojekt där mötet och dialogen mellan bonden, producenten och kocken har gett tydliga resultat. Både Enar och Andreas var överens om att en nära dialog mellan matintressenter bidrar till viktig kunskapsspridning om kvalitet, miljöpåverkan och produktmärkning, som i sin tur stimulerar medvetna val genom hela livsmedelskedjan.

Sunit Mehrotra, grundare av Reklambyrån King, pratade om att nyckeln till ökat förtroende bland annat ligger i att företagen i betydligt större utsträckning differentierar sin reklam och har modet plocka fram det som verkligen är unikt. Sunit Mehrotra slog också ett slag för relevans, och att så kallad storytelling måste vara ”på riktigt” för att uppfattas som trovärdigt av konsumenter.

Seminariet avrundades med en paneldebatt och ett öppet samtal med seminariedeltagarna. Ett återkommande samtalsämne var att se till helheten där smak och konsumenters unika behov och önskemål tillgodoses i samspel med ett ökat behov av resurssmart mat och minskat matsvinn i takt med befolkningsökning och miljöpåverkan. Ett annat samtalsämne var värdet av att livsmedelsaktörer och kommunikatörer fortsätter ifrågasätta och ”positivt utmana” varandra, och samtidigt hämta in mer kunskap om hela näringskedjan. I diskussionen framkom också att det välkomnades att även beslutsfattare och media visar än mer engagemang och i större utsträckning ta del av all den kunskap som finns bland livsmedelsbranschen aktörer, som ett led i att svenska konsumenter ska kunna ta del av en än mer faktabaserad och nyanserad bild av matbranschen.

Konsumenten efterfrågar fler unika värden

Två gårdar som valt att skilja sig från mängden är Bosons gård utanför Gränna och Geddeknippeln utanför Uddevalla. De är ensamma i Sverige på att satsa på rasen Chianina, som sägs vara en av de äldsta koraserna som finns idag. Arkeologer har funnit rester efter denna ras från etruskernas tid i det forntida Italien år 400 före Kristus.

-          Vi letade efter något unikt så vi kan särskilja oss från alla andra. Vi hittade rasen Chianina från Italien, säger Stefan Adolfsson från Bosons gård utanför Gränna. Det är en Italiensk köttras och eftersom vi är intresserade av Italien och inte minst Italiensk mat bestämde vi oss för denna ras eftersom den anses ha särskilt välsmakande kött och samtidigt bra produktionsegenskaper. Tjuren väger normalt cirka 1500 kg och korna har lätta kalvningar trots att kalven är stor. Slaktutbytet på en renrasig tjur kan vara så mycket som 65 %.

Handeln med genmaterial är lika gammal som människans arbete med att försöka förbättra husdjursrasernas egenskaper. Under lång tid har svensk avel gått på export med stor framgång, bl.a. på grund av att vi länge avlat på sunda och friska djur med goda egenskaper. Vi har också varit öppna för nya influenser och importerat nya raser för att bonden efterfrågat bättre produktionsegenskaper och för att erbjuda ett större utbud till konsument.

I Sverige kan en köttbit vara ganska anonym. Tänk om det oftare kunde framgå vilken ras köttet kommer ifrån, eller hur gammalt djuret är. Det är ju trots allt skillnad i kvalitén om fransyskan kommer från en äldre mjölkko eller ett ungdjur från en köttras. Det är viktig information för att konsumenten ska kunna tillaga den på rätt sätt. Om djuret t.ex. är fem år gammalt lämpar det sig troligtvis bättre till långkok, men om det är kommer från ett ungdjur kan den kanske stekas i skivor och betinga ett högre pris. Tyvärr framgår detta sällan för konsumenten.

Många konsumenter är beredda att betala mer om man bara vet vad man betalar för. Har man åkt runt i Europa slås man av att många länder är bättre än oss på att tala om vad det är i förpackningen, vilken region det kommer ifrån och vad som är typisk för just den produkten.

Lantbrukaren får betalt från slakteriet beroende på hur slaktkroppen klassas. Klassningssystemet används för att så noggrant som möjligt beskriva slaktkroppens användbarhet och innehåll av kött, fett och ben. Bonden får med andra ord mer betalt per kilo för en biffig tjur än en mager ko. Alla länder i EU använder EUROP systemet för klassningen som ska underlätta för uppfödaren att möta marknadens krav och satsa på kvalitetsproduktion. Frågan är bara vad som sedan händer på vägen till konsument med ambitionen att särskilja olika kvaliteter? Det är i dagsläget ganska ont om kvalitetsmärkning i konsumentledet. Det är inte heller säkert att kött som bonden fått dåligt betalt för säljs till ett lågt pris till konsument. Aspekter som mörhet, insprängt fett och smak värderas inte i avräkningspriset och syns sällan på förpackningarna i köttdisken.

De mest medvetna konsumenterna kan åka till närmaste gårdsbutik, klicka in på nischade webbutiker eller köpa en matkasse med utvalda produkter. Då finns det en större möjlighet att få efterfrågad information kring uppfödningsvillkor, ras, hur länge köttet är mörat eller vilket foder som djuren fått. Men det är betydligt svårare för den konsument som i fredagsrusningen ska försöka välja rätt i butikens köttdiskar.  Här återstår mycket informations- och marknadsföringsarbete för att särskilja de olika produkterna från varandra.

I en nyligen publicerad undersökning vill 7 av 10 köpa svenskt kött. Ännu fler hade gjort slag i saken om de vetat varför. Branschen behöver göra ytterligare informationsinsatser för att vässa argumenten och konkretisera mervärdena med svenskt kött. I konsumentundersökningar har det framkommit att medborgare i Sverige såväl som inom övriga EU är intresserade av djurvälfärd och att en stor majoritet både önskar mer information om hur animalieproduktionen bedrivs och att förbättringar ska ske på djurskyddsområdet. Den striktare svenska djurskyddslagstiftningen kommuniceras i första hand till konsument genom att uppge att de är svenskproducerade. Här behöver man förmedla specifika aspekter som värdesätts av konsumenterna även om dessa aspekter inte nödvändigtvis är de som experter på djurvälfärd anser vara de allra viktigaste. Lyssna på konsumenterna och informera om det som konsumenten värdesätter mest.

Med tydligare profilering av produkter blir det roligare och mer lustfyllt att handla. Mervärdet kan ligga i att veta att idag bjuder jag på välsmakande köttgryta från kanske världens äldsta koras.

 Carin Alfredsson, Jordbruksverket

Fr v Prisutdelaren, politisk sakkunnig i landsbygdsdepartementet Björn Leifland, Årets livsmedelsexportör Henrik Dunge, Åbro bryggeri i Vimmerby samt Mona Hedenskog från organisationen Food from Swden. Foto: Magnus Magnusson

Idag delade Food from Sweden ut priset Årets Livsmedelsexportör på Livsmedelsföretagens Dag. Priset gick till Henrik Dunge, vd på AB Åbro Bryggeri, vars smakbredd, Rekorderlig(a) Cider och grundliga exportsatsning har lett till en framgångsrik etablering på ett 20-tal marknader världen över.

Elever på Bladins skola i Malmö tar för sig av skolmaten. Foto:Miriam Preis

Den 13 april träffas landsbygdsminister Eskil Erlandsson, skolkockar och bönder för att rivstarta det nationella projektet Skolkock möter bonde, med stöd från regeringens Matlandet-satsning.

- Vi vill att kockar i offentliga kök ges möjlighet att träffa bönder och lära sig mer om regionala råvaror, säger initiativtagaren och projektledaren Annika Unt Widell.

Fredagen den 13 april kl 14.00-15.30 anordnas kick-off för projektet ”Skolkock möter bonde” på Rudenstams Gårdsbutik i Gisebo. Speciellt inbjudna skolkockar från Jönköping möter bönder och livsmedelproducenter som bjuder på smakprov. På plats finns också landsbygdsminister Eskil Erlandsson som invigningstalar. Media hälsas varmt välkomna!

Bakgrund Kostchefer vill köpa mer närproducerat, visar den senaste kommunkartläggningen från Skolmatens vänner. Samtidigt ökar kraven på skolmaten. Den ska vara kostnadseffekti, ekologisk, näringsriktig och gärna lagad från grunden. Nya kunskaper behövs i köken där det sedan 70-talet värms en hel del helfabrikat. Idag kommer dessutom all mat via stora grossister och det är sällan som skolkockar har direktkontakt med matproducenter.

Projektet ”Skolkock möter bonde” ska skapa modeller för gårdsbesök som ökar dialogen och kunskaperna om råvaror. Under 2012 erbjuds intresserade lantbrukare utbildning inför besök från skolkök. Följande år planeras pilotbesök på gårdar runt om i landet. Målet på längre sikt är att alla skolkockar ska få möjlighet att göra gårdsbesök. Projektet har sökt och fått stöd från Jordbruksverket för år 2012 inom Matlandetsatsningen.

För ytterligare information, kontakta

Annika Unt Widell, projektledare tel 0702-379929, annika.unt@skolmatensvanner.se

Anna Ross, kommunikatör LRF Jönköping, tel 070-560 86 81

Tilapia - nya ålen?

”Det här är en ideologisk fråga för mig.” Jag pratar med Fredrik Bodecker på nystartade företaget Eko-fisk i Öved en bit utanför Sjöbo. ”Jag är uppvuxen i Ystad och har sett på nära håll hur torsken försvunnit. Vi måste verkligen hitta ett nytt sätt att få fram fisk att äta.”

Eko-fisk är inte Bodeckers första fiskeriföretag, 2007 startade han en odling av just torsk, en odling han nu flyttat till Alnarp. Men det är svårt att odla torsk. Och det är ju det där med hållbarheten också.

”Fiskfodret blir en utmaning för hållbarheten. Vi kommer på sikt få problem med utfiskning också av foderfisken. Därför är tilapian perfekt.”

Det är alltså tilapia han odlar nu, i varma bassänger på Skåneslätten. Systemet är nära nog slutet och 95 % av vattnet återanvänds. Foderrester och fiskfekalier används som gödning på lokala åkrar och han arbetar med att få den allätande fisken att leva på vegetariskt foder gjort på lokalproducerad raps. Medvetenheten lyser onekligen igenom.

 Nu är detta en ny verksamhet, de första fiskarna kunde levereras i september förra året och han har egentligen först nu i januari börjat bearbeta marknaden. I stort går det enligt plan, men Bodecker medger ändå att det varit svårare än han tänkt sig att komma ut till kund. ”Det här är en helt ny fisk för svenskarna att äta.” Svenska konsumenter har bara stött på tilapia i frysdisken eller på lunchrestauranger, importerad från Kina och av ofta tveksam kvalitet. Det är en utmaning att få dem att inse att samma fisk, färsk och ekologiskt odlad, kan vara en delikatess. ”Den smakar lite som en korsning av torsk och abborre”, säger han, ”väldigt fast och fin i konsistensen och med mild smak.” Bästa sättet att äta den är grillad hel, som en forell eller röding.

De som hittills tagit till sig fisken är annars sushirestauranger, inklusive uppmärksammade Miss Voon i Stockholm. Kanske handlar det om vanan, kanske om att just sushikrogar länge uppmärksammats för miljömässigt tveksamma produkter, som jätteräkor och hotad tonfisk. Det bidrar säkert att den röda tilapian är vackert rödstrimmig. Bodecker hoppas nå fler i Stockholm. ”Det finns en stor grupp medvetna konsumenter där, det kan vara svårare att förklara i Simrishamn att man ska äta tilapia snarare än torsk eller ål.”

Ålen, ja, den är akut utrotningshotad och egentligen lika svår att försvara att äta som om man kalasade på vit noshörning. Ändå äts den, inte minst i Skåne. Eko-fisk ska försöka nå ut med en ersättare till den också. ”Vi odlar en fisk som heter afrikansk ålmal, och när man röker den smakar den otroligt likt rökt ål.” De experimenterar med olika rökmetoder för att nå perfekt resultat, men har redan börjat leverera produkten till flera restauranger.

Hur går det ihop då? En satsning kan inte vara enbart principiell. ”Vi behöver sälja lite mer än vi gör i dag, men om några månader beräknar jag att vi kommer gå runt. De är beviljade bidrag från EU, men det beslutet kom för ett och ett halvt år sedan och ännu har de inte sett pengarna. Det är tur att Bodecker tror på sina idéer.

Isobel Hadley-Kamptz

Skolmat med massor av vitaminer. Foto: Miriam Preis

Nu lanseras ett nytt kostnadsfritt verktyg där skolor och kommuner på ett enkelt sätt kan få reda på matens näringsinnehåll och annat som påverkar måltiden kvalitet. Diskussionerna har varit livliga kring hur näringsriktig den svenska skolmaten egentligen är och hur man lyckas få alla elever att vilja äta i skolrestaurangerna så att de orkar med skoldagen. Många faktorer påverkar om eleverna äter i skolan, bland annat smak och uppläggning, måltidsmiljön och vuxna förebilder. Att maten är näringsriktig bör vara en självklarhet, men om eleverna inte äter den spelar det ingen roll hur nyttig den är.

Den nya webbplatsen hjälper därför skolan att utvärdera skolmåltiden utifrån ett helhetsperspektiv. Det blir ett redskap som varje skola kan använda för att utvärdera, förbättra och dokumentera allt ifrån skolmatens näringsriktighet till hur hela skolan arbetar för att eleverna ska trivas i skolrestaurangen och äta av skollunchen.  SkolmatSveriges verktyg syftar också till att hjälpa skolan att följa de nya lagkraven på näringsriktiga måltider som trädde i kraft 1 juli 2011.

– Bra skolmat bidrar till att eleverna orkar hela skoldagen. Nu finns det ett enkelt sätt att kolla att skolmaten är näringsriktig och att måltiden är så bra som möjligt, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting. Detta främjar i sin tur såväl lärande som bra matvanor och god hälsa hos eleverna. Verktyget ger också skolans elever och personal möjlighet att ge sina åsikter om skolmaten!

Bedömningen av skollunchens näringsriktighet baseras på frågor om vilka typer av rätter/livsmedel som serveras på skolan under de senaste fyra veckorna. Det finns även frågor om vilka tillbehör som vanligtvis serveras till den lagade måltiden samt frågor om service-, pedagogik- och miljöaspekter.

Skolan får direkt återkoppling i form av en rapport som tydligt visar styrkor och svagheter i verksamheten, samt råd om hur man kan förbättra skolmåltiden. Rapporten kan även användas som underlag vid tillsyn av lagkrav samt i informations- och marknadsföringssyfte. SkolmatSverige bedömer måltidskvalitet inom områdena måltidsutbud, näringsriktighet, säker mat, service och pedagogik, miljöpåverkan samt organisation och styrning.

Sverige har serverat gratis skollunch sedan mitten av 1900-talet. Det är idag bara Sverige, Estland och Brasilien som erbjuder alla elever gratis skolmåltider. Men det har saknats uppföljning kring dess effekter.

– Den svenska skolmåltiden är unik ur ett internationellt perspektiv. Med den information som vi nu kan samla in från många skolor kan vi bedriva forskning om skolmatens kvalitet och nytta, säger Liselotte Schäfer Elinder, docent vid Karolinska Institutet.

Under våren 2011 genomfördes en nationell studie där SkolmatSverige studerat måltidskvaliteten i landet före skollagsändringen och kommer även att studera den efteråt. Informationen kring måltidskvalitet kan på sikt kopplas till forskning på hälsoekonomi och effekter på elevernas kostvanor, hälsa och studieresultat.  En rapport om denna studie kommer att släppas i början av april 2012.

Läs mer på www.skolmatsverige.se

Statoil satsar på bättre mat längs vägarna

Nu är våren här och snart är våra vägar fulla av hungriga semesterfirare. Vad många inte tänker på är att detta är det första intrycket besökarna får av Sverige, det nya matlandet. Nu har Statoil inlett ett samarbete med Kocklandslaget för att servera godare mat längs vägarna. Först ut är Johan Sandelin som utvecklat en fräsch och smakrik vegetarisk SUB, med grillade grönsaker och fetaostcreme som monteras och bjuds à la minute.

Detta är den första av åtta stycken smakliga samarbeten som kommer att bjudas efter vägarna på Statoils stationer under året. I april kommer lammkorven med picklad lök och ett nytt grövre korvbörd, som Klas Lindberg, vinnare av årets kock 2012, har smakcoachat.

– Det känns helt rätt att utveckla vårt materbjudande tillsammans med Svenska Kocklandslaget. Allt fler kunder blir mer kvalitetsmedvetna och vi vill möta ett ökat behov av god och varierad mat även längs vägen. Med de gedigna kunskaper som Svenska Kocklandslaget har både utbildar och inspirerar de vår personal. Nu vill vi även att våra kunder ska få ta del av deras inspiration genom de goda och fräscha rätter som vi har tagit fram tillsammans, säger Pernilla Engman, Kategorichef för Snabbmat på Svenska Statoil. Vi lanserar även tjänsten middagsklubben, som förenklar vardagens matlagning genom att införa en färdigplanerad matkasse som beställs via nätet. Kassen hämtar man sedan på närmaste fullservicestation när det passar bäst.

Kan detta vara en ny trend månntro, där även vägkrogarna inser att de kan locka besökare med en bättre matupplevelse? Egentligen behövs det ju bara lite nya tankar om hur bra mat kan serveras vilket leder till nöjdare kunder, fler besökare och bättre omsättning. Kanske man vågar släppa greppet om lövbit med pommes frites och ersätta det med något mer spännande och lustfyllt som bättre möter kundernas förväntningar? Något som andas Sverige.

Vad har man för förväntningar när man trött stannar till för att tanka och samtidigt äta något så att man orkar ta sig en bit till och lugna barnen i baksätet? Jo, gärna något välsmakande baserat på svenska råvaror och smaker, som gör att man åker därifrån lite piggare, med ett leende på läpparna och nöjdare barn.

Långtradarchaufförer är en annan stor kundgrupp för vägkrogarna. Här sprider sig ryktet snabbt om var det finns god vällagad mat och trevligt bemötande. Det är här man stannar för en stadig frukost eller lite värmande kvällsmat innan man kryper upp i hytten igen.

Det handlar om att överträffa kundens förväntningar var man än befinner sig!

Den argentinske kändiskocken El Chakall besökte den svenska montern på Cookbook Fair i Paris. Här tillsammas med Pelle Agorelius, Husmansbord.

Det finns många intryck och upplevelser att dela med sig av efter en kokboksmässa i Paris. Något av det som jag tycker är mest intressant, är hur kockar agerar utifrån värderingar snarare än nationalitet, religion eller etnicitet.

På Cookbook Fair förra veckan var det inte bara konsumenter som mötte den utvalda svenska landskapsmaten. Det var vetgiriga kockar från hela världen som kom till vår Husmansbord-monter för att smaka, tycka till och dela med sig av sina uppfattningar. En liten tjej från central-Amerika pekade myndigt på en burk lingon jag hade ställt fram: – Goes well with meatballs, doesn´t it? Varpå jag frågade: – Have you been to Sweden and tried it? Hon sa då, lika självsäkert: – No, but I´ve read about it!

Det är tveklöst så, att tolerans och nyfikenhet bidrar till nya insikter. Men det krävs att man är i samtal och dialog för att insikt ska öka, tror jag. Detta var tredje året för Husmansbord på Paris Cookbook Fair, en knutpunkt med många sidor. En del besökare kommer nog inte djupare än minglet vid Gosset-champagnen. Andra lämnar Paris med ett nytt sätt att se på sig själv, omvärlden och framför allt, matkultur. Både egen och andras.

Chef Chakall är Argentinare egentligen, tror jag. Sist vi möttes är jag dock nästan säker på att han var Portugis, men nu är han i alla Tysk… Jag har inte frågat, men tror han anger nationalitet utifrån var han är verksam. I så fall, rätt enkelt, eller hur? En sak är säker, han är El Chakall vart han än befinner sig. Med TV-shower som sänds i många olika länder, och med en humor och nyfikenhet som ett barn. Men, med ett allvar inför uppgiften som en toppidrottsman… På denna upplaga av Cookbook Fair gjorde han en uppmärksammad show i det internationella köket (organiserat av Svenskarna Bo, Lena, Eric och Nils Masser samt KC Wallberg) med matlagning ur ”Angry Birds- Bad Piggies´ Egg Recipies”, behöver jag säga att det blev en snackis?

En annan kock som mötte upp på Cookbook Fair är Chef Ramzi. Så här skriver Husmansbord-vännen Bo Masser, om honom:

”I sitt dagliga satellitsända teveprogram lagar han mat i direktsändning och tar emot telefonsamtal från sina 8-10 miljoner tittare. Det kan vara frågor om skjortan han har på sej, var man kan köpa ingredienserna i Argentina eller någon i Australien som undrar över hur läget är hemma i Libanon.

Två bomber träffade studion 2003, med den ena bomben odetonerad, fullt synlig i bild, sände Chef Ramzi leende även den dagen.
-Det är inget folk som är vår fiende. Det är kriget.”

För mig är Paris Cookbook Fair så mycket mer än en bokmässa, så mycket mer än ett kunskapstorg och en glädjekälla. Det är också en mötesplats för kockar utan gränser. Där vill jag vara, även om jag inte kallar mig kock. För oss som jobbar med Husmansbord och ”jakten på Svergis bästa landskapsmat” handlar det om att dela med oss av det bästa Sverige har, av produkter, råvaror och traditioner. Utan att för den skull, på ett nationalromantiskt vis, dissa det andra gör eller försöker uppnå.

Ytterligare ett exempel på en kock utan gränser, som dessutom (i likhet med många andra på mässan) är en stor Sverige-vän, är Chef Wan från Malaysia. Han var här i Grythyttan 2005, i samband med prisutdelningen i Gourmand World Cookbook Awards, och kom tillbaka hösten 2010 för inspelningar av ett antal Sverige-program i mat-TV äventyren i Ekspedisi Chef Wan. Detta har sänts i Malaysia, på Asia Food Television (som är vad det låter som) och han berättade nu när vi möttes att Sverige-programmen rullar på Malaysian Airlines internationella flygningar!

Chef Wan är fredsälskande, barnslig och hysteriskt rolig. Han lämnar ingen oberörd. När vi var ute och jagade och fiskade tillsammans förra hösten berättade han dock med allvar i rösten: -Pelle, för mig är det Malayiska köket en blandning av olika asiatiska matkulturer. Jag vill visa och berätta det, och jag är säker på att sådant kan öka toleransen mellan folken i sydost-Asien.

Han är ytterligare en kock utan gränser, på mer än ett vis. Jag tror att det är just det som gör att han är så älskad i sitt hemland och övriga världen.

Per-Johan (Pelle) Agorelius
Läs mer om vad Pelle tänker i hans krönika Pelle om mervärden på lantbruk.com